Det nya säkerhetslandskapet

Frågan om cybersäkerhet ställs ofta som om den vore teknisk. Vilka verktyg behövs, vilka system ska skyddas, vad kostar det. Kapitlet börjar någon annanstans, i vad som faktiskt har förändrats i omvärlden och varför den förändringen träffar organisationer som aldrig har uppfattat sig som intressanta måltavlor. Den vanligaste invändningen i ett ledningsrum är att verksamheten är för liten, för lokal eller för ointressant för att någon skulle bry sig. Kapitlet visar varför den invändningen bygger på ett antagande som inte längre stämmer.

Kapitlet går igenom vad gråzonen innebär, alltså det utrymme mellan fred och konflikt där påverkan, sabotage och underrättelseinhämtning pågår kontinuerligt utan att något krig har förklarats. Det beskriver hur attackytan har vuxit i takt med digitaliseringen, och varför den tillväxten sällan är resultatet av ett beslut utan av hundra små, tagna av olika personer vid olika tidpunkter utan att någon har summerat dem. Sedan följer en genomgång av vilka som angriper svenska organisationer och vad de vill, en fråga som fördjupas i kapitel 2 om hotaktörerna. Därefter kommer digitaliseringens baksida, alltså de sårbarheter som följer med effektiviseringen, och den digitala dimensionen av totalförsvaret. De sista avsnitten behandlar den ansvarsförskjutning som cybersäkerhetslagen innebär och tanken att varje organisation är en länk i en kedja som är gemensam. Kapitlet avslutas med bokens bärande skiljelinje, den mellan osårbarhet och motståndskraft, som är den hållning resten av boken utgår från.

Frågan har blivit skarpare i och med att cybersäkerhetslagen trädde i kraft den 15 januari 2026. Där tidigare säkerhetsarbete i hög grad byggde på frivillighet och egen ambition finns nu ett rättsligt krav som pekar på ledningen, med tillsyn och sanktionsavgifter som yttersta konsekvens. Samtidigt har Sveriges säkerhetspolitiska läge förändrats i grunden. Organisationer som tidigare låg utanför hotbilden hamnar innanför den genom sina beroenden, genom vem de levererar till och genom vilken funktion de fyller i något större. Det är en förändring som inte går att möta med ett inköp, eftersom den handlar om hur verksamheten är uppbyggd.

Sidan visar vad kapitlet omfattar och varför lägesbilden är utgångspunkten för allt annat. Analysen, exemplen och de svenska fallen finns i kapitel 1 i boken.