Del I · Kapitel 5

Det svenska cybersäkerhetsekosystemet

MCF, NCSC och CERT-SE är namn som ofta nämns i samma andetag men gör olika saker. Kapitlet reder ut rollerna i det svenska cybersäkerhetsekosystemet, alltså vilka myndigheter som ansvarar för vad, vilka som utövar tillsyn över cybersäkerhetslagen och framför allt vart en organisation faktiskt vänder sig när en incident är ett faktum och klockan tickar.

  • CISO och säkerhetsansvarig
  • Styrelse och ledning

Senast granskad

Sverige har byggt ett cybersäkerhetsekosystem med många aktörer och tydliga uppdrag. Problemet för den enskilda organisationen är sällan att stödet saknas, utan att det är svårt att veta var det finns när det behövs. Namnen liknar varandra, förkortningarna överlappar och flera av aktörerna har bytt namn eller uppdrag de senaste åren. Under en pågående incident är det inte tillfället att reda ut skillnaden.

Kapitlet går igenom aktörerna en och en. Myndigheten för civilt försvar och dess roll i det civila försvaret och informationssäkerheten, inklusive föreskriftsrätt och metodstöd. Nationellt cybersäkerhetscenter som samverkansnav mellan myndigheter och näringsliv. CERT-SE som operativ funktion vid incidenter, alltså den kontaktyta de flesta organisationer faktiskt kommer att använda. Försvarets radioanstalt med sitt signalspaningsuppdrag och sin tekniska förmåga. Säkerhetspolisen inom säkerhetsskydd och kontraspionage. Myndigheten för psykologiskt försvar för informationspåverkan, ett område som fördjupas i kapitel 26. Därefter behandlas tillsynsmyndigheterna, alltså vem som granskar efterlevnaden av cybersäkerhetslagen i respektive sektor, vilket är en fråga med olika svar beroende på vilken verksamhet det gäller. De sista avsnitten sammanfattar ekosystemet som helhet, besvarar frågan vart man vänder sig i olika lägen, och beskriver att strukturen fortfarande är i förändring. Hur det civila ekosystemet möter det militära behandlas i kapitel 6 om cyberförsvaret.

Frågan har blivit mer angelägen av två skäl. Rapporteringsskyldigheten enligt cybersäkerhetslagen förutsätter att organisationen vet vem som ska ha rapporten och inom vilken tid, och den kunskapen måste finnas nedskriven någonstans annat än i huvudet på en person. Dessutom har ansvarsfördelningen mellan myndigheterna justerats under 2026, vilket gör att äldre rutinbeskrivningar kan peka på en mottagare som inte längre har uppdraget. Den organisation som har kontaktvägarna nedskrivna och prövade vinner de första timmarna, och det är de timmarna som avgör hur incidenten utvecklar sig.

Sidan visar vad kapitlet omfattar och varför rollfördelningen är värd att kunna i förväg. Aktörernas uppdrag i detalj och de praktiska kontaktvägarna finns i kapitel 5 i boken.

Du behöver inte känna alla aktörerna. Du behöver bara veta vart du vänder dig när det gäller.

Nyckelinsikter

  • Rollerna är uppdelade efter funktion. Föreskrifter, operativt stöd, underrättelse och tillsyn ligger inte hos samma aktör.
  • CERT-SE är den operativa kontaktytan vid incidenter, medan tillsynen ligger hos sektorsmyndigheterna.
  • Ekosystemet är under ombyggnad, och ansvarsfördelningen har flyttats under 2026.
  • Kontaktvägarna ska vara kända innan de behövs. Att leta rätt på dem under en pågående incident kostar timmar som inte finns.

Verktyg som hör till kapitlet

Mallarna och de interaktiva verktygen finns i Verktygsboxen, kostnadsfritt.

Läs vidare

Nästa steg

Var står din organisation?

Självskattningen ger dig en mognadsprofil mot cybersäkerhetslagens tio kravområden på några minuter, direkt på skärmen.