Kapitel i den här delen
- 13 Steg för steg till ett ledningssystem för informationssäkerhet Att bygga ett ledningssystem för informationssäkerhet är inget projekt som blir klart. Det är en arbetsform som ska sättas igång och sedan hållas igång. Kapitlet går igenom vägen dit i fyra faser, från att identifiera och analysera till att följa upp och förbättra, med en realistisk tidsplan och en genomgång av de misstag som oftast tvingar fram omtag.
- 14 Riskanalys och gap-analys Riskanalys informationssäkerhet är det arbete som allt annat vilar på. Utan en bild av vad som kan gå fel, hur sannolikt det är och vad det skulle kosta, blir varje säkerhetsinvestering en gissning. Kapitlet går igenom hur riskerna identifieras, värderas och behandlas, och hur gap-analysen visar avståndet mellan kraven i cybersäkerhetslagen och det ni faktiskt gör i dag.
- 15 De nya kontrollerna i ISO 27001:2022 2022 års version av ISO 27001 tillförde elva kontroller som inte fanns tidigare. De speglar en verklighet med molntjänster, hotinformation, dataläckage och kod som skrivs på plattformar utanför den egna organisationen. Kapitlet går igenom var och en av dem, vad de faktiskt kräver och i vilken ordning det är rimligt att ta sig an dem.
- 16 SOC och IRT, detektion och respons Ett angrepp som ingen upptäcker pågår tills angriparen själv väljer att visa sig. Detektion och respons är det som avgör om en incident blir en störning eller en katastrof. Kapitlet reder ut skillnaden mellan SOC och IRT, går igenom vad ett säkerhetscenter faktiskt gör, och behandlar den fråga varje organisation ställs inför, alltså om förmågan ska byggas eller köpas.
- 17 Incidenthantering och rapportering Incidentrapportering enligt cybersäkerhetslagen följer en klocka som börjar ticka innan någon hunnit förstå vad som händer. Tidig varning inom 24 timmar, fullständig rapport inom 72. Kapitlet går igenom incidenthanteringens fyra faser, från förberedelse till lärdomar, behandlar det fall då flera regelverk kräver rapport samtidigt och visar varför övning är det som avgör.
- 18 Leveranskedjans säkerhet Cybersäkerhetslagen ställer krav på säkerheten hos dem ni är beroende av, inte bara hos er själva. Det gör leverantörssäkerhet till ett av de mest krävande områdena, eftersom kontrollen ligger utanför den egna organisationen. Kapitlet går igenom en femstegsmodell för leverantörsstyrning, behandlar molnleverantörer som specialfall och synliggör beroendet av programvara ingen har beställt.
- 19 AI-säkerhet AI förändrar både hur angrepp genomförs och hur de upptäcks, samtidigt som tekniken själv blir något som behöver skyddas och styras. Kapitlet behandlar alla tre perspektiven. AI som hotvektor, AI som försvar och AI som föremål för reglering, tillsammans med den fråga de flesta organisationer har svårast att svara på, alltså vilka AI-verktyg som faktiskt används internt.
- 20 OT-säkerhet och cyberfysiska system I industriella miljöer kan ett säkerhetsfel få fysiska konsekvenser. Det gör OT-säkerhet till något annat än IT-säkerhet, med andra prioriteringar och andra begränsningar. Kapitlet förklarar vad OT är, vad som händer när IT och OT växer ihop, hur hotbilden mot svenska industriella system ser ut och hur ett säkerhetsarbete kan påbörjas i system som inte får stanna.
- 21 Compliance-automation Efterlevnadsarbete som görs för hand blir en ögonblicksbild som åldras från den dag den skapas. Automation gör det möjligt att veta hur läget ser ut nu i stället för hur det såg ut vid senaste revisionen. Kapitlet går igenom vad som faktiskt går att automatisera, hur vägen dit ser ut i tre faser och var gränsen går för vad tekniken kan ta över.
- 22 Hotinformation i praktiken Hotinformation som ingen agerar på är en prenumeration, inte ett försvar. Kapitlet handlar om skillnaden. Varför delning av hotinformation ger ett övertag som ingen organisation kan bygga ensam, hur MISP-SE fungerar som nationell plattform, hur vägen från rådata till beslut ser ut och hur en organisation kan börja i liten skala utan egen analysfunktion.
- 23 Kontinuitetsplanering och cyberresiliens Kontinuitetsplanering skrevs en gång för brand och strömavbrott. Cyberresiliens ställer andra frågor, eftersom en angripare aktivt söker upp och förstör just det som planen förlitar sig på. Kapitlet går igenom verksamhetskonsekvensanalysen, backup-strategin i en verklighet där säkerhetskopian är ett mål i sig, krishanteringsplanen och de övningar som avgör om något av det fungerar.
- 24 På horisonten, framtida hot och hur du förbereder dig Vissa hot ligger nära nog att förberedelserna måste börja nu, även om konsekvenserna dröjer. Kvantdatorer som bryter dagens kryptering, AI-agenter som angriper utan mänsklig styrning och hybridhot där det digitala möter det fysiska. Kapitlet går igenom vad som faktiskt är på väg, skiljer det sannolika från det spekulativa och pekar ut vad som behöver göras redan i dag.